En motgång för mycket

Det har blivit för mycket...
 
Idag fick jag till mig av min terapeut att hon ska sluta. Hur hanterar jag det? Hur hanterar jag allt på en gång? Sedan jag flyttade hit har det brunnit, vovven har blivit attackerad två gånger, min kp har slutat efter att jag fått byta en gång innan, hon, en fin människa som bodde här finns inte längre och nu detta. Jag menar inte alls att det är mer synd om mig än de andra som bor här och är i samma sits, inte alls. Däremot så vet jag med mig att aspergern gör det ännu svårare med förändring. Jag förstår inte alls denna modul i DBT behandlingens färdighetsträning då den handlar om "hantera relationer". Jag fick (som jag kanske skrev) en kommentar av en som bor här att jag såg så frisk ut, var så korrekt och roligt - vad hade jag egentligen för problem? Hon konstaterade genom att se på mig att jag var stabil. Det gör mig ingenting alls, låt henne tycka så helt enkelt men mina (som så många andras här) syns inte på utsidan alls. Ett eget inlägg om asperger diagnosen kommer.
 
Åkte med till ridskolan trots att huvudet dunka på rätt bra när jag kom hem från vårdcentralen med en annan tjej som bor här. Vad vore jag utan deras stöd? Vi sitter alla tre i samma båt och ja, till och med min terapeut och personal föreslår att jag ska söka upp dom ibland, fina människor detta. Hade hänt en ridolycka när vi kom dit. Ambulanser kom och ridningen påverkades lite av det som hänt. Tjejen verkade ändå okej, gick till bilen. Det är så hemskt när något sådant där inträffar. Med olyckor kommer det känslor kring att det är så lätt hänt. Upp på hästryggen och red ett skönt ridpass. Först var pollen min något seg men efter att vi travat ett par varv kom hon upp i fart och jag fick hålla tillbaka henne. Är så glad för att jag fått möjligheten att börja rida igen. Det får mig att må bra. Avslutade kvällen med idol.


Fanny    •  

Tillsammans❤️

Svar: ❤️❤️❤️
None None

Astrid    •  

Jag hade jättesvårt med förändringarna som kom på behandlingshemmet jag bodde på. Nya flickor som kom och flyttade, ny personal, vikarier. Jag klarade inte riktigt av det upplägget... Jag har också en autismdiagnos.

Svar: Tack för att du delar med dig <3 jag är verkligen som dig, jättesvårt med förändringar och massa nytt hela tiden.
None None

Astrid    •  

Jag hade jättesvårt med förändringarna som kom på behandlingshemmet jag bodde på. Nya flickor som kom och flyttade, ny personal, vikarier. Jag klarade inte riktigt av det upplägget... Jag har också en autismdiagnos.

Linda    •  


Svar: ❤️❤️
None None










Kom ihåg mig?