Stämning där jag bor

Just nu är jag bara så arg, så jävla ledsen. Varför ska jag stötta, finnas där. Sitta där och bry mig om den person som dag två kastar saker mot mig. Som sprider ut all mat jag köpt och lagt i kylen/ frysen över hela köksgolvet. Jag har bara lust att högt skrika "fy fan vad jag hatar dig"

men nej. Jag är vettig, jag är inte lika omogen och uppmärksamhets krävande människa. Tack vare detta har jag mått katastrofalt ilväll. Personalen är fina. Även från dom andra enheterna. Dom stöttar oss som försöker, inte de få som förstör och vill ha uppmärksamhet. Nu har även jag dock ledsnat. Ledsnat på alla sura miner, skit prat om personal och de stunder jag suttit där med armen omkring och tröstat. Aldrig mer. Sömnen lär bli obefintlig. Väntar på att personalen ska komma upp till mig. Det gör dom, dom förstår. Minnen, flashbacks, rädsla, panik. Jag försöker få in i huvudet "vi är här av olika anledningar". Jag borde kunna bortse från skryt om det sjuka, det sjuka som inte ens är så sjukt om man jämför med andra i tysthet. 
Så nu har jag fått beklaga mig lite. Ibland är det skönt att skriva, hitta orden i text istället för meningar när jag pratar. 



Sophia    •  

Vad jobbigt 😪 Kör ditt race. Du är där för din skull. Du ska bli frisk. Du är nr.1 just nu. Kram ❤️

Svar: Tack fina du ❤️
None None

Ellinore    •  

Fina du ❤ Vill bara krama om dig just nu. Det är oerhört påfrestande att bo tillsammans med andra som mår dåligt. Blir ändå trygg med att veta att personalen förstår. Försök fokusera på dig själv, du behöver och ska inte behöva stötta andra när du mår så dåligt själv. Önskar jag kunde göra något för dig ❤❤❤

Svar: Åh många kramar till dig med ❤️❤️❤️ ja det är så jäkla tufft ibland!
None None

Linda    •  

Det är väldigt jobbigt och påfrestande att bo på behandlingshem. Har erfarenhet av det. Men du är där för dig. Så försök att inte bry dig om de andra. Du är nr 1.

Svar: Ja jag får försöka tänka så. Tack för att du delade med dig <3 kram
None None










Kom ihåg mig?