Att skriva i gåtor

Jag fick en kommentar som jag tänkte kunde bli till ett inlägg. Jag är väl medveten om att jag ibland skriver i gåtor här. Att jag lindar in sanningen i lite luddigt prat och att jag slingrar mig till vissa svar. Men det är en del av mig. Så gör jag ofta i verkliga livet också. Det här är en öppen blogg där jag skriver om mitt allra mest privata, om det svåra och omöjliga som gör att jag bor där jag bor. Jag väljer att inte utrycka saker så som "idag blev jag sydd med 15 stygn" eller "jag tog en överdos av veckans mediciner". Jag vet inte riktigt vem som läser. Genom åren har personal på boendet, patienter på behandlingshem och boende läst. Min överläkare på sjukhuset har snokat och personal på avdelningen. Det värsta var nog när syster och mamma läste. Allt detta har fått mig att dra mig lite tillbaka. Jag vet inte om det är rätt sak att göra?

Knepigt.



Ellinore    •  

Fina kloka Sara! Det märks hur mkt du kämpar, och vi faller alla ibland. Och det är helt okej. Samtidigt som jag blir orolig när du är så nära att verkligen göra dig själv riktigt illa ❤Hoppas innerligt att du har någon som du känner förtroende för som du kan prata med om allt. Många kramar ❤

Svar: Fin fina du ❤️ din kommentarer är alltid lika uppskattade. Ja jag kämpar verkligen. Det går lite upp och ned, det skulle vara konstigt annars. Ja det finns jätte bra personal här också. Sådana som jag kan ventilera med om allt. Stor kram till dig
None None










Kom ihåg mig?